Unravel - ett paradis för sticknörden

Helgen den 22-23 februari var jag i England för att besöka Unravel, en stor stickfestival som anordnas varje år i Farnham Maltings i Farnham utanför London. I byggnaden finns en stor hall och flera mindre rum där massor av försäljare av garner, ull, böcker, knappar, färdiga plagg, ja, allt man kan tänka sig som har med stickning att göra, hade tagit plats. Man kunde även gå på spännande föredrag och inspirerande workshops av olika slag. 

Farnham Maltings där Unravel hölls

De flesta försäljare har själva på ett eller annat sätt varit delaktiga i produktionen av varorna. Köpte man en bok (jag köpte flera) kunde man få den signerad av författaren på plats. Några producerade själva sina garner från ull, via spinning och färgning till färdigt garn. Andra gjorde delar av arbetet och sålde slutprodukten själva. Bland annat var Phil och Amanda från the Natural Dye Studio där, de köper in garner som de färgar för hand och säljer, några av deras garner finns som bekant i Garnasinnes utbud.

Stora hallen

Lördag

Jag kom dit på lördagen lagom till den välkända vintagestickerskan Susan Crawfords föredrag som handlade om The Vintage Shetland Project, ett pågående projekt där hon valt ut 25 gamla plagg från Shetlandsmuseet för att berätta deras historia och återskapa mönster till dem. Varje plagg fotograferas och dokumenteras noga. Färgerna i plaggens olika mönster kodas och läggs in i ett datorprogram för att skapa diagram till de nya mönstren.

För varje plagg finns en historia som dokumenterats i olika grad. Bland annat visade Susan bilder på en slipover som stickats upp till en tävling i ett mycket tunt rayongarn, masktätheten låg runt 40 maskor per 10 centimeter. Slipovern, som vann tävlingen, har troligtvis aldrig använts utan bara visats upp. En lustig detalj var några knappar i V-ringningen som Susan gissade på att de kom sig av en designmiss (för få minskningar) som fixats till genom att kanten vikts och dekorerats med knapparna. En tröja från krigstiden var lagad med många trådar i olika färger av en man som suttit fängslad i Japan i flera år. Tröjan måste ha varit en kär ägodel som hållit honom varm där i fängelset.

Susan Crawford

Slipover med knappar som dekoration

Tröja som tillhört fängslad britt under kriget

Efter föredraget letade jag reda på Lisa Bomble (Visalisa) som hjälpte Jon Dunn-Ballam på Easyknits, en härlig man med färgstarka garner i regnbågens alla färger.

Lisa och Jon säger "Yarn!"

Lisa, som varit på Unravel förut, följde med mig på en snabb runda och presenterade mig för en del intressanta människor. Bland annat pratade vi en stund med Juliet och John på John Arbon Textiles som tillverkar en del av The Natural Dyes garner. De sålde bland annat fantastisk ull som var mjukare än jag någonsin kunnat tänka mig.

Jag och Juliet 

Lisa och John

Fantstiskt mjuk ull som glänste som silver

Vi gick givetvis även och pratade lite med Phil och Amanda från the Natural Dye Studio, de hade dock fullt upp så vi bestämde att jag skulle titta förbi på söndagseftermiddagen för att kunna prata lite mer.

Det var mycket att se och många intressanta människor att prata med. Bland annat stannade jag till hos Susan Crawford en stund, hon är verkligen lika gullig i verkligheten som man fått uppfattning om henne sedan tidigare. Hennes vintagedesigner är otroligt fina och välgjorda och man blir verkligen sugen på att sticka många av hennes mönster. Två av hennes böcker fick följa med mig hem.

Jag och Susan

Susans butik

Dagen gick fort och de stängde redan klockan fem men då var jag full av uttryck. Eftersom jag bodde hos en vän i London tog jag tåget fram och tillbaka till Farnham och på varje resa hittade jag nya stickvänner.

Söndag

Söndag förmiddag hade jag bokat in mig på en workshop som hette Click 1, Purl 1 med Louise Walker (Sincerely Louise). Det var en fotoworkshop för att lära sig ta bättre bilder på det man stickat eller virkat.

Louise Walker

Louise var en jättebra lärare som visade hur man med enkla medel kan ta bra bilder även med kameran i mobilen. Några av hennes tips var enkla:

• Fota i dagsljus utan att tända några lampor, gärna intill ett fönster i norrläge för att undvika skuggor.
• Använd reflektorer för att ljusa upp skuggor. En reflektor kan man enkelt göra genom att klä en kartongbit med aluminiumfolie och sedan rikta in den så den reflekterar ljuset från fönstret mot skuggsidan av fotoobjektet.
• Använd miljöer och saker du hittar i hemmet för att skapa en intressant bild. Har du till exempel ett vackert trägolv så placera det du ska fota på det.
• Häng upp en snygg bakgrund, det går att köpa speciella fotobakgrunder men man kan använda vad man har hemma, exempelvis ett vackert tyg eller en fin tapet. Se till att bakgrunden är så slät som möjligt så det inte blir veck som stör bilden.

Reflektor av kartong och aluminiumfolie

Louise hade förberett stationer med olika bakgrunder och rekvisita där vi parvis fick placera våra medhavda alster och arrangera omgivningen för att prova att fota på olika sätt. Jag jobbade tillsammans med en man som hette Neil. Han stickade inte själv men hade med sig en apa som hans fru stickat åt deras son. Vi hjälptes åt att hitta bra lösningar för att få till fina kompositioner som framhävde de objekt vi fotade på bästa sätt. Det blev många foton, både bra och dåliga, och vi lärde oss en hel del.

Neil fotar apan

Bläckis är en bra fotomodell som fått följa med mig

Neils apa till vänster och mina alster till höger

På eftermiddagen fortsatte jag mitt utforskande bland alla spännande butiker. Jag pratade med flera spännande människor, klappade garner och kikade på alla fina saker.

Ingrid Wagner sålde stora stickor och tjockt garn

Naturligtvis kunde jag inte låta bli att köpa en och annan sak. Bland annat en vacker stickskål i keramik att förvara garn och stickor i medan man stickar. Garnet går att föra ner genom en skåra och ut genom ett hål när man stickar. Den är både fin och praktiskt och kommer nog att vara en av mina favoritstickprylar länge.

Stickskål

När festivalen närmade sig sitt slut återvände jag till the Natural Dye Studio och pratade med Phil och Amanda en lång stund. De är härliga människor och vi bollade en del idéer som kan bli spännande att se vad de leder till i framtiden.

Phil och Amanda

Full av intryck och med ett stort leende på läpparna var det svårt att lämna Farnham och Unravel. Denna festival vill jag absolut att besöka igen!

Hej då Unravel och Farnham!